Jaroslav Cicko - E čhaj
kerdo: 13. 01. 2022 12:38 opre kerdo: 13. 01. 2022 12:39
E plastika kerďi jekhe kotor kaštestar sikhavel la terňa romaňa čha rozmukhle balenca, le miriklenca pre men, andre tipicko lungi rokľa u bare dikhloha andro vast. Pre plastika pre teluňi sera hino autoriskro podpisos. O nav la plastikake diňas o katalogizatoris, pre plastika nane ňisavo ľiloro le detailenca.
Učipen: 69 cm
Buchľipen: 12 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane-Spolu.
Jaroslav Cicko hino o prindžardo romano čitratuno, kerel the o plastiki, save kerel nekhbuter kaštestar, no the barestar.
Uľiľas 25.3.1939 andro Martin u muľas 18.11.2010 andre Horná Štubňa andro okres Turčianske Teplice.
Andre Fabrika vaš o phare mašini andro Martin kerelas buťi sar inštrumentaris, andro martinsko Štúdio vaš o naprofesijonalna čitratune kerelas peskre buťa kaštestar. Sas o lektoris pro simpoziji vaš o naprofesijonalna čitratune.
Andro berš 2000 sikhavelas peskre buťa u save buter dromenca len kerel andro Ňemciko, Čechiko, Španielsko, Francuziko u Talianiko.
Nekhbuter sas leskro motivos e džuvľi andro savore lakre formi.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Jaroslav Cicko savorenge interno
Jaroslav Cicko - Denašipen
kerdo: 13. 01. 2022 11:19 opre kerdo: 13. 01. 2022 12:06
Denašipen (1984).
Trin plastiki jekhetanes, e phuri džuvľi pro khoča, e terňi džuvľi le čhavoreha andre angaľi. Kadi platiska sas kerďi jekhe kotor kaštestar. O muja hine kerde andro baro detailos. Sikhaven sar tirinen ola džene, save sar ola, so len nakamen, musaj sas te denašel peskre kherendar.
Pre plastika nane autoriskro podpisos. Pre plastika hino o originalno vasteha pisindo ľiloro kaj hino o nav the o berš. Mekh pro aver ľiloro hino o autoriskro nav, kaj bešel the sar pes e plastika vičinel.
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane-Spolu.
Jaroslav Cicko hino o prindžardo romano čitratuno, kerel the o plastiki, save kerel nekhbuter kaštestar, no the barestar.
Uľiľas 25.3.1939 andro Martin u muľas 18.11.2010 andre Horná Štubňa andro okres Turčianske Teplice.
Andre Fabrika vaš o phare mašini andro Martin kerelas buťi sar inštrumentaris, andro martinsko Štúdio vaš o naprofesijonalna čitratune kerelas peskre buťa kaštestar. Sas o lektoris pro simpoziji vaš o naprofesijonalna čitratune.
Andro berš 2000 sikhavelas peskre buťa u save buter dromenca len kerel andro Ňemciko, Čechiko, Španielsko, Francuziko u Talianiko.
Nekhbuter sas leskro motivos e džuvľi andro savore lakre formi.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Jaroslav Cicko savorenge interno
Jaroslav Cicko - E daj
kerdo: 13. 01. 2022 11:07 opre kerdo: 13. 01. 2022 11:08
E daj (2000). E plastika hiňi e terňi džuvľi – e daj le čhavoreha andre angaľi. E šukar plastika hiňi kerďi jekhe kotorestar kašt. Špecijalno hine kerde o detaila pro muja, o džuvľikano the čhavorikano. Pre teluňi sera pes o autoris podpisinďas. Pre plastika hiňi the vasteha pisindo ľiloro, kaj hino o nav plastikakro the o berš.
Učipen: 84,5 cm
Buchľipen: 12,5 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane-Spolu.
Jaroslav Cicko hino o prindžardo romano čitratuno, kerel the o plastiki, save kerel nekhbuter kaštestar, no the barestar.
Uľiľas 25.3.1939 andro Martin u muľas 18.11.2010 andre Horná Štubňa andro okres Turčianske Teplice.
Andre Fabrika vaš o phare mašini andro Martin kerelas buťi sar inštrumentaris, andro martinsko Štúdio vaš o naprofesijonalna čitratune kerelas peskre buťa kaštestar. Sas o lektoris pro simpoziji vaš o naprofesijonalna čitratune.
Andro berš 2000 sikhavelas peskre buťa u save buter dromenca len kerel andro Ňemciko, Čechiko, Španielsko, Francuziko u Talianiko.
Nekhbuter sas leskro motivos e džuvľi andro savore lakre formi.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Jaroslav Cicko savorenge interno
Ondrej Gadžor - E Madona II.
kerdo: 13. 01. 2022 10:51 opre kerdo: 13. 01. 2022 10:52
E kaštuňi plastika hiňi e džuvľikaňi figura – e Madona. O nav la plastikake diňas o katalogizatoris, la plastika nane lakro originalno nav. E džuvľikaňi figura terďol pro teluno kotor. O nav le kaštesko nane prindžardo. Pro teluno kotor thoďas o autoris peskri značka – avri čhindo nav.
O učipen: 44,5 cm
O buchľipen: 5 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane – Spolu.
Ondrej Gadžor (9.7.1956 – 19.10.2013) - khatar e Krásna opral o Hornád, chudľas te čhinel andal o kašt kana les sas 24 berš. Lelas buter materijala - o bara, the o šinga, mušľi, nekh buter o kašta. Andre leskre buťa mukhelas o originalno peskro dikhiben, but sikhľiľas andre škola khatar o akademicko socharis Vojtech Löfller, andro leskro buťakro than kerelas dešujekh berš. Jekh maškar o leskre nekh bareder temi hiňi e džuvľi. Sas les buter individualno ekshibiciji, sakovar džalas pro socharska plenera. Sikaďas pes the pro buter individualna ekshibiciji pre Slovaťiko the avri themestar. Leksre buťa hine sikade the andro Los Angeles, vaj andro Vatikan u but lendar hine andro fondos andro muzei pre Slovaťiko vaj andro Čechiko (Vichodoslovaťiko muzeum andro Košice, Muzeum Vojtech Löflleriskro andro Košice, Muzeum vaš e romaňi kultura andro Brno).
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Ondrej Gadžor savorenge interno
Ondrej Gadžor - E Madona I.
kerdo: 13. 01. 2022 10:11 opre kerdo: 13. 01. 2022 10:11
E kaštuňi plastika hiňi e džuvľikaňi figura – e Madona. O nav la plastikake diňas o katalogizatoris, la plastika nane lakro originalno nav. E džuvľikaňi figura terďol pro teluno kotor. . O nav le kaštesko nane prindžardo. Pro teluno kotor thoďas o autoris peskri značka – avri čhindo nav.
O učipen: 38 cm
O buchľipen: 5 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane – Spolu.
Ondrej Gadžor (9.7.1956 – 19.10.2013) - khatar e Krásna opral o Hornád, chudľas te čhinel andal o kašt kana les sas 24 berš. Lelas buter materijala - o bara, the o šinga, mušľi, nekh buter o kašta. Andre leskre buťa mukhelas o originalno peskro dikhiben, but sikhľiľas andre škola khatar o akademicko socharis Vojtech Löfller, andro leskro buťakro than kerelas dešujekh berš. Jekh maškar o leskre nekh bareder temi hiňi e džuvľi. Sas les buter individualno ekshibiciji, sakovar džalas pro socharska plenera. Sikaďas pes the pro buter individualna ekshibiciji pre Slovaťiko the avri themestar. Leskre buťa hine sikade the andro Los Angeles, vaj andro Vatikan u but lendar hine andro fondos andro muzei pre Slovaťiko vaj andro Čechiko (Vichodoslovaťiko muzeum andro Košice, Muzeum Vojtech Löflleriskro andro Košice, Muzeum vaš e romaňi kultura andro Brno).
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: na džide tradična esteticko kašta čhiňiben Ondrej Gadžor savorenge interno
Ondrej Gadžor - O čhavo
kerdo: 13. 01. 2022 09:52 opre kerdo: 13. 01. 2022 09:52
E kaštuňi plastika savi pes vičinel O čhavo hiňi e muršikaňi figura le vastenca jekh prekal aver, o šero dikhel pre sera. E figura terďol pro teluno kotor. O nav le kaštesko nane prindžardo. Pro teluno kotor thoďas o autoris peskri značka – avri čhindo nav. Tele hin o kotor ľil, kaj hin o plastikakro nav u šaj the keci mol.
O učipen: 20 cm
O buchľipen: 4,3 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane – Spolu.
Ondrej Gadžor (9.7.1956 – 19.10.2013) - khatar e Krásna opral o Hornád, chudľas te čhinel andal o kašt kana les sas 24 berš. Lelas buter materijala - o bara, the o šinga, mušľi, nekh buter o kašta. Andre leskre buťa mukhelas o originalno peskro dikhiben, but sikhľiľas andre škola khatar o akademicko socharis Vojtech Löfller, andro leskro buťakro than kerelas dešujekh berš. Jekh maškar o leskre nekh bareder temi hiňi e džuvľi. Sas les buter individualno ekshibiciji, sakovar džalas pro socharska plenera. Sikaďas pes the pro buter individualna ekshibiciji pre Slovaťiko the avri themestar. Leksre buťa hine sikade the andro Los Angeles, vaj andro Vatikan u but lendar hine andro fondos andro muzei pre Slovaťiko vaj andro Čechiko (Vichodoslovaťiko muzeum andro Košice, Muzeum Vojtech Löflleriskro andro Košice, Muzeum vaš e romaňi kultura andro Brno).
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Ondrej Gadžor savorenge interno
Harmonikaris
kerdo: 22. 12. 2021 11:19 opre kerdo: 22. 12. 2021 11:20
Pro čitro hino o lavutaris. O čitro kerďas Kristián Husár andal e Zakladno škola andro Jarovnice 192. O čitro hino pro zoralo ľil formatos A3, kerdo andro berš 2015. Pro čitro hino o manuš, savo bašavel pre harmonika.
Pre paluňi sera pro ľil hine o identifikačna informaciji pal e škola, pal o autoris u o čitroskro nav andre angľicko čhib.
E škola hiňi prindžarďi oleha, hoj vaš o čitripnaskre buťa chudľas but moľipena khere the avri (India, Japonsko, Portugalsko, USA, Čechiko republika, Ungriko, Slovenia, Opruňi Makedonija, Švédsko, Nórsko, Fínsko, Irán the aver.) Le čhavoren ľidžal angle o sikhavno Mgr. Ján Sajko. Lengre ekshibiciji sas andro but fora, sar andro Washington D.C., Boston, Palm Beach, Hannover, Štrasburg, Brusel, Graz, Varšava, Viedeň, Praha, Budapešť, Krakov, Bratislava, Košice, Martin, Prešov, Sabinov. O terne autora hine andal o socijalno čorikane thana.
e kategorija: čitratuňipen
o tagi: sekularno materialno esteticko 2D artefakt čitro Kristián Husár savorenge interno
Katarína Taikon Langhammer
kerdo: 08. 07. 2021 10:47 opre kerdo: 08. 07. 2021 10:50
O autoris, savo čitrinďas o portretos hino o romano čitratuno Jozef Fečo. O portretos sas kerdo prekal o projektos Romano teatro – o garude moľipena andre nekhbareder minorita andro Vyšehradsko regijonos / Roma Theater – Secret Values of the Largest Minority in the Visegrad Region (2020), savo chudľas o financiji andal o Maškarthemutno vyšehradsko fondos. O materijalos pro savo hino o čitro hino o pochtan, o portretos phirel andro žanros street art. O čitro hino baro 100 cm x 120 cm. O čitro hino andro ramos.
KATARINA TAIKON LANGHAMMER
Uľiľas 29. juloste 1932, Almby, Švedsko. Sas e švediko romaňi aktivistka, e liderka andro mariben vaš o themutnengre čačipena, e lekhavňi the aktorka, sas andal o Roma Kalderaša. Lakri phen sas e rupeskri charťaňi Rosa Taikon. Te paruvel o stereotipna dikhipen maškar o majoritna manuša lake pomožinďas oda, hoj maškar o berš 1963 u 1980 lekhaďas u diňas avri 16 kotora čhavorikane kňižki pal e romaňi čhajori Katitzi. Lakre lekhavipena hine the akana but popularna u kerde lendar o filmi. Vaš o lakro politicko aktivizmus pal e Katarina Taikon phenen, hoj sas sar Martin Luther King. Muľas 30. decembroste 1995, Ytterhogdal, Švedsko.
e kategorija: čitratuňipen
o tagi: sekularno materialno esteticko 2D artefakt čitro Jozef Fečo Katarína Taikon savorenge interno
Cinka Panna
kerdo: 08. 07. 2021 10:30 opre kerdo: 08. 07. 2021 10:31
O autoris, savo čitrinďas o portretos hino o romano čitratuno Jozef Fečo. O portretos sas kerdo prekal o projektos Romano teatro – o garude moľipena andre nekhbareder minorita andro Vyšehradsko regijonos / Roma Theater – Secret Values of the Largest Minority in the Visegrad Region (2020), savo chudľas o financiji andal o Maškarthemutno vyšehradsko fondos. O materijalos pro savo hino o čitro hino o pochtan, o portretos phirel andro žanros street art. O čitro hino baro 100 cm x 120 cm. O čitro hino andro ramos.
CINKA PANNA
Uľiľas andro berš 1711 andro Gemer, andro Ungriko thagaripen. E virtuozno lavutarka, multi inštrumentalistka, e primaška andre romaňi banda, e kompozerka, vičinenas la the "romaňi Sapfó". Uľiľas andre romaňi lavutarengri fameľija. Lakro tutoris sas o lokalno raj Lani, poťinelas lake bašavibnaskri škola andre Rožňava. Peskre romeha Dányiha, cikne bugošiha, kerďas e kapela, kaj sas e primaška the e kompozerka. Bašavelas andro muršikane gada, kaj o kotora sas andal e kurucko uniforma. Peskre giľa thoďas andre kňižka Ungriko kolekcija andro berš 1730. Kerelas o charne kompoziciji - halgató. Lakro dživipen, e bašavibnaskri karijera sas u the hiňi e inšpiracija but artikane dženenge, lavutarenge, čitratunenge, poetenge u filmarenge. Muľas 5. februariste 1772 andro Gemer, Ungriko thagaripen.
e kategorija: vizualno čitratuňipen
o tagi: sekularno materialno esteticko 2D artefakt čitro Jozef Fečo savorenge interno
Tera Fabianová
kerdo: 08. 07. 2021 10:11 opre kerdo: 08. 07. 2021 10:12
O autoris, savo čitrinďas o portretos hino o romano čitratuno Jozef Fečo. O portretos sas kerdo prekal o projektos Romano teatro – o garude moľipena andre nekhbareder minorita andro Vyšehradsko regijonos / Roma Theater – Secret Values of the Largest Minority in the Visegrad Region (2020), savo chudľas o financiji andal o Maškarthemutno vyšehradsko fondos. O materijalos pro savo hino o čitro hino o pochtan, o portretos phirel andro žanros street art. O čitro hino baro 100 cm x 120 cm. O čitro hino andro ramos.
TERA FABIANOVÁ
Uľiľlas 15. oktobriste 1930 andro Žiharec pre Slovaťiko. Hiňi andre phureder generacija romane lekhavnengri. Lakro talentos arakhľas e čechiko romistka Milena Hübschmannová, savi sas lakri motivacija te pisinel romanes. O debutos kerďas andro Romano ľil andro 60. berša 20. šelberšipnaskre, charne lekhavipenca. Lakri kňižka Čavargoš (1991) andal o fantasy žanros kamenas but džene andro Čechiko, vaš o Čechiko radijo la genďas Vlastimil Brodský. Nekhfedeer latar hiňi e autobijografija Sar me phiravas andre škola (1992), pal e goďaver romaňi čhajori andre škula andro dujto lumakro mariben. Andro berš 2006 chudľas o Literarno moľipen Milenakro Hübschmannovakro vaš o sadživipnaskro lekhavipen. Muľas 22. marcoste 2007 Prahate, andre Čechiko republika.
e kategorija: čitratuňipen
o tagi: sekularno materialno esteticko 2D artefakt čitro Jozef Fečo Tera Fabianová savorenge interno