Róbert Rigó - O Roma pre Slovaťiko
kerdo: 13. 01. 2022 14:23 opre kerdo: 13. 01. 2022 14:23
E Slovaťiko mapa sas charťimen andro berš 2014. „E mapa kamľom te charťinel imar sigeder, no nasas ňikana pre oda o idejos,“ phenel lakro autoris Róbert Rigó. Pre mapa terďol e romaňi kereka, sar o simbolos vaš e romaňi historija pre Slovaťiko. „Sako, ko dikhel pre kadi buťi, džanel so kamavas te sikhavel. Kada kotor hino cikno, u nane kuč,“ phenel mekh o R. Rigó. E mapa hiňi bari: 15,4 cm (lungi), 6 cm (buchľi), 6,3 cm (uči).
Róbert Rigó hino o artikano charťas andal e Dunajská Lužná. Andal e leskri charťaňi u leskri firma Hefaiston aven avri vastenca charťimen trastune buťa. Cikne momeľengre, prekal o bare charťimen mreži ki o dominantna vudara. Šaj len arakhas pro savoro Slovaťiko the andro but thema pre luma.
Róbert Rigó kerel nekhbuter o tradična buťa, zumavel te arakhel o purane romane charťikane motivi u techniki.
Hino o šerutno andre OZ Charťikano, savo kerel o kidipen Europakro romano charťikano simpozijum.
Varekana e Dunajsko Lužná vičinenas O trastuno gav. E charťikaňi buťi adaj hin tradično buter sar 300 berš u dži akana adaj hin nekhbuter charťane andal o savoro Slovaťiko.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko trast charťipen Róbert Rigó savorenge interno
Jaroslav Cicko - E džuvľi andro krojos
kerdo: 13. 01. 2022 12:47 opre kerdo: 13. 01. 2022 12:47
Pre plastika, na sar pre aver autoroskre buťa, nane kovle, aľe zorale agora, e plastika hino o artikano charňardo drom u ča prekal o nabut detaila sikhavel, so sas le autoriske pre goďi. Sikhavel o motivos e džuvľi andro tradično folklorna gada – krojos. Pre plastika pro teluno kotor hino autoroskro podpisos. O nav la plastikake diňas o katalogizatoris, pre plastika nane ňisavo ľiloro le informacijenca.
Učipen: 38 cm
Buchľipen: 7,5 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane-Spolu.
Jaroslav Cicko hino o prindžardo romano čitratuno, kerel the o plastiki, save kerel nekhbuter kaštestar, no the barestar.
Uľiľas 25.3.1939 andro Martin u muľas 18.11.2010 andre Horná Štubňa andro okres Turčianske Teplice.
Andre Fabrika vaš o phare mašini andro Martin kerelas buťi sar inštrumentaris, andro martinsko Štúdio vaš o naprofesijonalna čitratune kerelas peskre buťa kaštestar. Sas o lektoris pro simpoziji vaš o naprofesijonalna čitratune.
Andro berš 2000 sikhavelas peskre buťa u save buter dromenca len kerel andro Ňemciko, Čechiko, Španielsko, Francuziko u Talianiko.
Nekhbuter sas leskro motivos e džuvľi andro savore lakre formi.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Jaroslav Cicko savorenge
Jaroslav Cicko - E čhaj
kerdo: 13. 01. 2022 12:38 opre kerdo: 13. 01. 2022 12:39
E plastika kerďi jekhe kotor kaštestar sikhavel la terňa romaňa čha rozmukhle balenca, le miriklenca pre men, andre tipicko lungi rokľa u bare dikhloha andro vast. Pre plastika pre teluňi sera hino autoriskro podpisos. O nav la plastikake diňas o katalogizatoris, pre plastika nane ňisavo ľiloro le detailenca.
Učipen: 69 cm
Buchľipen: 12 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane-Spolu.
Jaroslav Cicko hino o prindžardo romano čitratuno, kerel the o plastiki, save kerel nekhbuter kaštestar, no the barestar.
Uľiľas 25.3.1939 andro Martin u muľas 18.11.2010 andre Horná Štubňa andro okres Turčianske Teplice.
Andre Fabrika vaš o phare mašini andro Martin kerelas buťi sar inštrumentaris, andro martinsko Štúdio vaš o naprofesijonalna čitratune kerelas peskre buťa kaštestar. Sas o lektoris pro simpoziji vaš o naprofesijonalna čitratune.
Andro berš 2000 sikhavelas peskre buťa u save buter dromenca len kerel andro Ňemciko, Čechiko, Španielsko, Francuziko u Talianiko.
Nekhbuter sas leskro motivos e džuvľi andro savore lakre formi.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Jaroslav Cicko savorenge interno
Jaroslav Cicko - Denašipen
kerdo: 13. 01. 2022 11:19 opre kerdo: 13. 01. 2022 12:06
Denašipen (1984).
Trin plastiki jekhetanes, e phuri džuvľi pro khoča, e terňi džuvľi le čhavoreha andre angaľi. Kadi platiska sas kerďi jekhe kotor kaštestar. O muja hine kerde andro baro detailos. Sikhaven sar tirinen ola džene, save sar ola, so len nakamen, musaj sas te denašel peskre kherendar.
Pre plastika nane autoriskro podpisos. Pre plastika hino o originalno vasteha pisindo ľiloro kaj hino o nav the o berš. Mekh pro aver ľiloro hino o autoriskro nav, kaj bešel the sar pes e plastika vičinel.
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane-Spolu.
Jaroslav Cicko hino o prindžardo romano čitratuno, kerel the o plastiki, save kerel nekhbuter kaštestar, no the barestar.
Uľiľas 25.3.1939 andro Martin u muľas 18.11.2010 andre Horná Štubňa andro okres Turčianske Teplice.
Andre Fabrika vaš o phare mašini andro Martin kerelas buťi sar inštrumentaris, andro martinsko Štúdio vaš o naprofesijonalna čitratune kerelas peskre buťa kaštestar. Sas o lektoris pro simpoziji vaš o naprofesijonalna čitratune.
Andro berš 2000 sikhavelas peskre buťa u save buter dromenca len kerel andro Ňemciko, Čechiko, Španielsko, Francuziko u Talianiko.
Nekhbuter sas leskro motivos e džuvľi andro savore lakre formi.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Jaroslav Cicko savorenge interno
Jaroslav Cicko - E daj
kerdo: 13. 01. 2022 11:07 opre kerdo: 13. 01. 2022 11:08
E daj (2000). E plastika hiňi e terňi džuvľi – e daj le čhavoreha andre angaľi. E šukar plastika hiňi kerďi jekhe kotorestar kašt. Špecijalno hine kerde o detaila pro muja, o džuvľikano the čhavorikano. Pre teluňi sera pes o autoris podpisinďas. Pre plastika hiňi the vasteha pisindo ľiloro, kaj hino o nav plastikakro the o berš.
Učipen: 84,5 cm
Buchľipen: 12,5 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane-Spolu.
Jaroslav Cicko hino o prindžardo romano čitratuno, kerel the o plastiki, save kerel nekhbuter kaštestar, no the barestar.
Uľiľas 25.3.1939 andro Martin u muľas 18.11.2010 andre Horná Štubňa andro okres Turčianske Teplice.
Andre Fabrika vaš o phare mašini andro Martin kerelas buťi sar inštrumentaris, andro martinsko Štúdio vaš o naprofesijonalna čitratune kerelas peskre buťa kaštestar. Sas o lektoris pro simpoziji vaš o naprofesijonalna čitratune.
Andro berš 2000 sikhavelas peskre buťa u save buter dromenca len kerel andro Ňemciko, Čechiko, Španielsko, Francuziko u Talianiko.
Nekhbuter sas leskro motivos e džuvľi andro savore lakre formi.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Jaroslav Cicko savorenge interno
Ondrej Gadžor - E Madona II.
kerdo: 13. 01. 2022 10:51 opre kerdo: 13. 01. 2022 10:52
E kaštuňi plastika hiňi e džuvľikaňi figura – e Madona. O nav la plastikake diňas o katalogizatoris, la plastika nane lakro originalno nav. E džuvľikaňi figura terďol pro teluno kotor. O nav le kaštesko nane prindžardo. Pro teluno kotor thoďas o autoris peskri značka – avri čhindo nav.
O učipen: 44,5 cm
O buchľipen: 5 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane – Spolu.
Ondrej Gadžor (9.7.1956 – 19.10.2013) - khatar e Krásna opral o Hornád, chudľas te čhinel andal o kašt kana les sas 24 berš. Lelas buter materijala - o bara, the o šinga, mušľi, nekh buter o kašta. Andre leskre buťa mukhelas o originalno peskro dikhiben, but sikhľiľas andre škola khatar o akademicko socharis Vojtech Löfller, andro leskro buťakro than kerelas dešujekh berš. Jekh maškar o leskre nekh bareder temi hiňi e džuvľi. Sas les buter individualno ekshibiciji, sakovar džalas pro socharska plenera. Sikaďas pes the pro buter individualna ekshibiciji pre Slovaťiko the avri themestar. Leksre buťa hine sikade the andro Los Angeles, vaj andro Vatikan u but lendar hine andro fondos andro muzei pre Slovaťiko vaj andro Čechiko (Vichodoslovaťiko muzeum andro Košice, Muzeum Vojtech Löflleriskro andro Košice, Muzeum vaš e romaňi kultura andro Brno).
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Ondrej Gadžor savorenge interno
Ondrej Gadžor - E Madona I.
kerdo: 13. 01. 2022 10:11 opre kerdo: 13. 01. 2022 10:11
E kaštuňi plastika hiňi e džuvľikaňi figura – e Madona. O nav la plastikake diňas o katalogizatoris, la plastika nane lakro originalno nav. E džuvľikaňi figura terďol pro teluno kotor. . O nav le kaštesko nane prindžardo. Pro teluno kotor thoďas o autoris peskri značka – avri čhindo nav.
O učipen: 38 cm
O buchľipen: 5 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane – Spolu.
Ondrej Gadžor (9.7.1956 – 19.10.2013) - khatar e Krásna opral o Hornád, chudľas te čhinel andal o kašt kana les sas 24 berš. Lelas buter materijala - o bara, the o šinga, mušľi, nekh buter o kašta. Andre leskre buťa mukhelas o originalno peskro dikhiben, but sikhľiľas andre škola khatar o akademicko socharis Vojtech Löfller, andro leskro buťakro than kerelas dešujekh berš. Jekh maškar o leskre nekh bareder temi hiňi e džuvľi. Sas les buter individualno ekshibiciji, sakovar džalas pro socharska plenera. Sikaďas pes the pro buter individualna ekshibiciji pre Slovaťiko the avri themestar. Leskre buťa hine sikade the andro Los Angeles, vaj andro Vatikan u but lendar hine andro fondos andro muzei pre Slovaťiko vaj andro Čechiko (Vichodoslovaťiko muzeum andro Košice, Muzeum Vojtech Löflleriskro andro Košice, Muzeum vaš e romaňi kultura andro Brno).
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: na džide tradična esteticko kašta čhiňiben Ondrej Gadžor savorenge interno
Ondrej Gadžor - O čhavo
kerdo: 13. 01. 2022 09:52 opre kerdo: 13. 01. 2022 09:52
E kaštuňi plastika savi pes vičinel O čhavo hiňi e muršikaňi figura le vastenca jekh prekal aver, o šero dikhel pre sera. E figura terďol pro teluno kotor. O nav le kaštesko nane prindžardo. Pro teluno kotor thoďas o autoris peskri značka – avri čhindo nav. Tele hin o kotor ľil, kaj hin o plastikakro nav u šaj the keci mol.
O učipen: 20 cm
O buchľipen: 4,3 cm
E plastika hiňi andal e kolekcija andre Themutnengri asocijacija Jekhetane – Spolu.
Ondrej Gadžor (9.7.1956 – 19.10.2013) - khatar e Krásna opral o Hornád, chudľas te čhinel andal o kašt kana les sas 24 berš. Lelas buter materijala - o bara, the o šinga, mušľi, nekh buter o kašta. Andre leskre buťa mukhelas o originalno peskro dikhiben, but sikhľiľas andre škola khatar o akademicko socharis Vojtech Löfller, andro leskro buťakro than kerelas dešujekh berš. Jekh maškar o leskre nekh bareder temi hiňi e džuvľi. Sas les buter individualno ekshibiciji, sakovar džalas pro socharska plenera. Sikaďas pes the pro buter individualna ekshibiciji pre Slovaťiko the avri themestar. Leksre buťa hine sikade the andro Los Angeles, vaj andro Vatikan u but lendar hine andro fondos andro muzei pre Slovaťiko vaj andro Čechiko (Vichodoslovaťiko muzeum andro Košice, Muzeum Vojtech Löflleriskro andro Košice, Muzeum vaš e romaňi kultura andro Brno).
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko kašta čhiňiben Ondrej Gadžor savorenge interno
Igor Radič - Kováčska dielňa
kerdo: 21. 07. 2020 14:11 opre kerdo: 06. 04. 2021 11:47
Igor Radič sa narodil v roku 1960 v Klenovci. Tu žije a pôsobí doteraz. Kováčske remeslo ho uchvátilo od detstva. Po ukončení odborného učilišťa sa zamestnal ako kováč v Jednotnom roľníckom družstve v Klenovci, pracoval pre štátne lesy. Remeslu ho učili starí kováčski majstri. V roku 1995 si založil živnosť, ktorú dodnes prevádzkuje. Je štatutárnym zástupcom občianskeho združenia Rómske umelecké kováčstvo. Prostredníctvom neho realizuje kováčske workshopy. Venuje sa priemyselnému i umeleckému kováčstvu. Pri práci v dielni mu pomáha jeho syn, Igor Radič ml. (1984).
Vstúpte do kováčskej dielne Igora Radiča
Načítaním QR kódu na vašom mobilnom zariadení sa dostanete priamo do virtuálnej prehliadky kováčskej dielne.
e kategorija: E vastengri buťi
o tagi: džide tradična esteticko trast charťipen slovaťika Igor Radič savorenge interno