Charlie Chaplin

kerdo: 26. 06. 2015 12:13 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

Jozef Fečo, amatersko maľaris, absolvenstos andal Perešiskeri Maškarutňi artisticko škola. Sikhľiľa pes andro odboris dizajnos the kaštuno formašis.Aktivnosnes zachudňa te kerel andal o berš 2011, leskeri angluňi buťi hino čitro - O Ježiš pro pochtan. Aver deš kerďipena pal oprethode lumakere manuša hine zachudne paš prioritno projektos "Džide genďa" (lav - čitro . hangos), so len likerďa Kulturakero ministerstvos SR andal apriľis dži majos 2015. Maľaris Jozef Fečo sthoďa 9 portreti andro kherutno pašaľipen - andro gav Kračunovce. Dešto portretos zaačhaďa andro Dokumentačno-informačno centros vaš romaňi kultura. Maľimen oprethodo manuš hino artistos the pherasando Charlie Chaplin. Uľiľa andre Anglija andro berš 1889 the muľa andro Švajčiarsko andro berš 1977. Andre but genďa pes pisinel pal leskero romipen. Ian Hanckock andre peskeri genďi Amen romaňi nacija pisinel pal leskero romipen. Leskeri daj zgeľa andal romaničalengere charťendar. Maškar Roma sas but vacht the peskeri artisticko figura peske zadikhelkerďa prekal romano dživipen. Sas leske phares pro jilo, sar le Romenca kerenas o nacisti andre Ňemcika, vašoda sthoďa andro filmos Baro Diktatoris (1940) e Hitleriskeri figura. Čitroskero baripen: 120 cm x 100 cm. Telethodo materialos hino sadrokartonos. Chasňarďi maľibnaskeri technika: pop art - street art.

o autoris: Jozef Fečo

e kategorija: čitratuňipen



O trušul

kerdo: 25. 06. 2015 10:01 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

O Igor Radič uľiľas andro berš 1960 andro Klenovec. Cikňipnastar džalas pal e charťikaňi buťi. Kana agorinďas e odborno škola, geľas te kerel buťi andro Jekhetano maľibuťakro družstvo andro Klenovec, sar o charťas. E charťikaňi buťi les sikhade o purane charťikane majstra. Andro berš 1995 kerďas e licencija, savi ľikerel dži akana. Hino o štatutaros andro themutnengro khetaňiben Romaňi artistikaňi charťikaňi buťi, prekal savo kerel o charťikane workshopi. Kerel o industrijalno the artistikano charťiben. Andro charťano kher leske žutinel leskro čhavo, Igor Radič terneder (1984). Pre fotografija hino o trušul. O trušul kerelas štar ďives. O materijalos - e pasovina (trast, sastrin)

o autoris: Igor Radič

e kategorija: E vastengri buťi



O momeľino

kerdo: 25. 06. 2015 09:37 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

O Igor Radič uľiľas andro berš 1960 andro Klenovec. Cikňipnastar džalas pal e charťikaňi buťi. Kana agorinďas e odborno škola, geľas te kerel buťi andro Jekhetano maľibuťakro družstvo andro Klenovec, sar o charťas. E charťikaňi buťi les sikhade o purane charťikane majstra. Andro berš 1995 kerďas e licencija, savi ľikerel dži akana. Hino o štatutaros andro themutnengro khetaňiben Romaňi artistikaňi charťikaňi buťi, prekal savo kerel o charťikane workshopi. Kerel o industrijalno the artistikano charťiben. Andro charťano kher leske žutinel leskro čhavo, Igor Radič terneder (1984). Pre fotografija hino o momelino. Kerďas les prekal o leskro čitro.  

o autoris: Igor Radič

e kategorija: E vastengri buťi



Tomáš Botló - Besame Mucho

kerdo: 22. 06. 2015 12:20 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

Tomáš Botló - giľavel u bašavel, amaterikanes bašavel pre gitara, no nekh buter pre zongora, oda sikhľolas pro Themeskro konzervatorijum andre Braťislava. Kerel peskre autorska giľa, khere peske kerďas o študijo, u hino the but lačho hangoskro technikos. Tomáš del jekhetanes o romano bašaviben the o moderna žanri, sar hine o džez, funk, hip-hop, latino, flamenco, pop tu oda žanrovo sinkretizmus lestar kerel buchlo multikulturno the multižanrovo bašaldes. Kerelas jekhetanes buter slovaťika the avrune raperenca the artistenca. E melodia u o lava vaš e giľi kerďas "Besame Mucho" kerďas o Consuelo Velázquez, interpretacija - Tomáš Botló.

e kategorija: bašaviben



Tomáš Botló - Mangav tut, av pale

kerdo: 22. 06. 2015 07:37 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

Tomáš Botló - giľavel u bašavel, amaterikanes bašavel pre gitara, no nekh buter pre zongora, oda sikhľolas pro Themeskro konzervatorijum andre Braťislava. Kerel peskre autorska giľa, khere peske kerďas o študijo, u hino the but lačho hangoskro technikos. Tomáš del jekhetanes o romano bašaviben the o moderna žanri, sar hine o džez, funk, hip-hop, latino, flamenco, pop tu oda žanrovo sinkretizmus lestar kerel buchlo multikulturno the multižanrovo bašaldes. Kerelas jekhetanes buter slovaťika the avrune raperenca the artistenca. E giľi "Mangav tut, av pale" hiňi leskri, o lava the e melodija kerďas Tomáš Botló.

e kategorija: bašaviben



Tomáš Botló - Džanav, so kamav

kerdo: 22. 06. 2015 07:36 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

Tomáš Botló - giľavel u bašavel, amaterikanes bašavel pre gitara, no nekh buter pre zongora, oda sikhľolas pro Themeskro konzervatorijum andre Braťislava. Kerel peskre autorska giľa, khere peske kerďas o študijo, u hino the but lačho hangoskro technikos. Tomáš del jekhetanes o romano bašaviben the o moderna žanri, sar hine o džez, funk, hip-hop, latino, flamenco, pop tu oda žanrovo sinkretizmus lestar kerel buchlo multikulturno the multižanrovo bašaldes. Kerelas jekhetanes buter slovaťika the avrune raperenca the artistenca. E melodija andre giľi "Džanav, so kamav" hiňi e cover verzija /The Gap Band - Someday/, o lava kerďas Tomáš Botló.

e kategorija: bašaviben



Tomáš Botló - Gelem, gelem

kerdo: 22. 06. 2015 07:34 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

E melodija e romaňi himnakri hiňi khatar e puraňi giľi, popularno andre Rumuňija vaj Srbija andro jekhto jepaš andro 20. šelberšipen. Kanastar la andro berš 1968 o režiseris Alexander Petrovič thoďas sar e melodija le lavenca khatar o romano bašaldo Jarko Jovanovič andro filmos pal e romaňi tematika Ko cinel o pora (Skupljači perja, 1967, Juhoslávia), e giľi ačhiľas mekh jekhvar popularno. O romane bašalde la thode andro pengro repertoaris u buterval parude o lava (varekana the e melodija u o tempo) sar on kamle, so pes kerel dži akana.Tomáš Botló - giľavel u bašavel, amaterikanes bašavel pre gitara, no nekh buter pre zongora, oda sikhľolas pro Themeskro konzervatorijum andre Braťislava. Kerel peskre autorska giľa, khere peske kerďas o študijo, u hino the but lačho hangoskro technikos. Tomáš del jekhetanes o romano bašaviben the o moderna žanri, sar hine o džez, funk, hip-hop, latino, flamenco, pop tu oda žanrovo sinkretizmus lestar kerel buchlo multikulturno the multižanrovo bašaldes. Kerelas jekhetanes buter slovaťika the avrune raperenca the artistenca.

e kategorija: bašaviben



Tomáš Botló - Amari si, amari, amari terňi bori

kerdo: 22. 06. 2015 07:29 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

E romaňi tradično giľi. Tomáš Botló - giľavel u bašavel, amaterikanes bašavel pre gitara, no nekh buter pre zongora, oda sikhľolas pro Themeskro konzervatorijum andre Braťislava. Kerel peskre autorska giľa, khere peske kerďas o študijo, u hino the but lačho hangoskro technikos. Tomáš del jekhetanes o romano bašaviben the o moderna žanri, sar hine o džez, funk, hip-hop, latino, flamenco, pop tu oda žanrovo sinkretizmus lestar kerel buchlo multikulturno the multižanrovo bašaldes. Kerelas jekhetanes buter slovaťika the avrune raperenca the artistenca.

e kategorija: bašaviben



Tomáš Botló - Muľas mange miri daj

kerdo: 22. 06. 2015 07:23 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

Tomáš Botló - giľavel u bašavel, amaterikanes bašavel pre gitara, no nekh buter pre zongora, oda sikhľolas pro Themeskro konzervatorijum andre Braťislava. Kerel peskre autorska giľa, khere peske kerďas o študijo, u hino the but lačho hangoskro technikos. Tomáš del jekhetanes o romano bašaviben the o moderna žanri, sar hine o džez, funk, hip-hop, latino, flamenco, pop tu oda žanrovo sinkretizmus lestar kerel buchlo multikulturno the multižanrovo bašaldes. Kerelas jekhetanes buter slovaťika the avrune raperenca the artistenca.

e kategorija: bašaviben



Ondrej Gadžor - Pal o rezbaris

kerdo: 29. 05. 2015 08:10 opre kerdo: 27. 11. 2020 01:47

O charno portretos pal e personalita, o baro romano manuš, so čhingerel le kaštestar u kerel o plastiki, o Ondrej Gadžor (9.7.1956-19.10.2013) - uľiľlas andre Krásna nad Hornádom, kaj chudľas te čhingerel imar kana sas 24 beršengro. Kerelas buťi butere materijalneca - le bareha, the le šingenca, mušľenca, nekh buter le kašteha. Opre vazdľas peskro unikatno plastikengro štilos, kaj but sikhľiľas khatar o akademicko socharis Vojtech Löfller, andro leskro buťakro kher kerelas buťi dešujekh berša. O subtilno charakteros khatar o cikne buťa cirdel the andro monumentalna bare buťa, save kerelas andro plenera. Leskri buťi prastal dur khatar e normalno produkcija so keren o na sikhade sochara. O charňipen the abstrakcija hiňi buchleder sar andre normalno nipengre buťa u e finalno forma hiňi varekaj maškar o moderno socharstvo u africka nipengre cikne soški. Leskre buťa sar te našaven o pharipen u diťhon lokhe. leskri zor hin andre žuže liniji u kheľiben le kašteha u leskre čitroha, savi andro peskre buťa rafinovanes thovel. Jekh maškar o nekh bareder temi hiňi e džuvľi. Sas les buter individualno ekshibiciji, regulerno phirelas pro socharska plenera. Sikaďas pes pro buter individualna ekshibiciji pre Slovaťiko the andro aver thema. Leskre buťa, bi o aver thana, hine sikade andro Los Angeles, vaj andro Vatikan u but lendar hine andro muzealna fondi pre Slovaťiko, vaj andro Čechiko (Vichodoslovaťiko muzeum andro Košice, SNM - Muzeum vaš e romaňi kultura pre Slovaťiko andro Martina, Muzeum vaš o Vojtech Löfller andro Košice, Muzeum vaš e romaňi kultura andro Brno).

e kategorija: čitratuňipen


...